Tidigare ägare av huset hade gjort av med ca:24600 kWh över året totalt. Boyta 110 vid köp av huset, öppningar av vindsutrymme och klädförråd jan-03 ca: 12 kvm. Elförbrukning år 2003 totalt inkl. hushåll 13500 kWh. Elförbrukning år 2003 över värme och varmvattenanläggningen 10000 kWh. (Kalibrerad av Fortum –95 köptes in –02).
Beskrivning av energislingan: Utanför husvägg finns en växelventil placerad i köldbärare från VP, där kan väljas uteluft eller marksling. Stamledningar i mark på ca 1m djupt isolerade 1m ifrån husvägg PEM 40 PN 6,3. 2X 3m längder. Dessa är anslutna till två byggda fördelare av Uponor dim. 63mm. 20 st slingor 20/2,0 PN 10. Ca: 850m horisontalt ihopkopplade med plastkopplingar och oring. Mellanrummet försöktes hållas på 11cm med hjälp av plast buntband. Provtryckt med 3 bar minst 1 h.
I diket användes gran stolpar som slogs ner jämte dikets väggar för att kunna fästa slangarna, med buntband av plast runt dessa.
Frostskyddsvätska etylenglykol ca: 40 % inblandning, detta för test av uteluftsbatteriet då lägre temperaturer in kan förekomma. (-15°C).
Thermia AER version 1 med avfrostningstank har utprovats (avtal finnes-3 årigt) Byte av brine pump från 25-60 till 25-80 blev ett måste. Normalt standard Normalt Delta T över markslingan är ca:5°C.
Grävningen av diket utfördes på ca: 1 dag med en 10 ton grävmaskin ner till 3 meters djup. 90 cm brett och återfylldes med samma lerjord. Nu när två år drift har snart gått har efterfyllning av matjord ca: 20-25 cm på dikets topp gjorts. Växtligheten har ej försämrats av djupet 0,8-3.0 meter fyllt dike med slang.
Då intresse av mig kring avloppsvärme monterades en separat VP i avloppsventilationen in. Provades endast under åren 02-03. Nu har den varit i bruk sedan maj-05. Steg 1 i anläggningen. Passiv kyla testades sommaren –05. + 10 °C in från energidiket och återladdade detta. Temperatur in idag – 3°C från diket, i skrivande stund. Lägsta temp in under slutet av värmesäsongen år ett, – 10°C (noterat mars-04) nu har jorden sjunkit och återladdningen kanske har gjort sitt till.
Kan kombineras med befintligt energiborrhål. Viss tomtyta krävs. Samt komponenter. Idag finns kompaktkollektorer som är mest lämpliga för frikyla eller passivkyla. Kyla från naturen, utan tillförd el. Kan kombineras med borrhål då mer kyla behövs än vad borrhålet kan ge eller då du endast har ytjordvärme. Då dimensionerar man den vertikala kollektorn för hela kylbehovet. Ex vinkällaren eller något sovrum mm som är i behov av mer kyla. Ett separat minivattensystem installeras med samma fluid som borrhålet. Fläktkonvektorer med inbyggd fläkt för vägg eller takmontage används.
Sammanställt av Fredrik Svensson 05-12-01 Företag Kyla & Värmesupport i Sunne.